garnjunkie.se

Min morfars mormors far heter Magnus Thorstensson, och var torpare i Fälared, Fjärås i Halland. Någon gång under sin livstid täljde han en slynga, eller slynggaffel.  Kanske han själv, hans fru Anna Lena eller deras dotter Olivia gick och påtade snoddar med den på fälten, eller på en pall utanför torpet. Olivia gifte sig med Niklas Wennberg, och deras äldsta dotter, Anna Amalia, gifte sig med Carl Johan Abrahamsson, och ett av deras många barn var min morfar. Slynggaffeln har sedan många år legat i den brudkista jag ärvde efter morfar, den tillhörde från början Malin Larsdotter som fick den 1849 när hon gifte sig med Anders Hansson. Det var Malins och Anders son Niklas som gifte sig med Olivia. Slynggaffeln har legat i kistan tillsammans med en lapp min morfar skrivit om den: Min morfar, som var spårvägare i Göteborg, hade ingen närmare koll på hur man använde den. Idag, oktober 2012, har jag lärt mig att den heter slynga, eller slynggaffel. På engelska heter det lucet . Jag h

Last summer I was in Dublin, and bought 1 kilo of a yarn at a shop in St Stephens Green. Naturally, I wanted to knit something "Irish" with it. (And, yes, it is the yarn I also have as background image for this site.) I fell in love with the St Brigid sweater by Alice Starmore. The problem with that one is that; a) I am bigger than the largest version of the pattern. b) my yarn is the wrong weight for the pattern. I swatched, with several needle sizes, the smallest needle I could practically use with this yarn was 4 mm needles and with that I am 4 cm's off gauge. I tried to work out the maths for how many stitches would be needed to fit my size, but in the end, I thought, Screw this, and cast on for the smallest (!) size of the sweater. I'll knit a bit and then measure and see if it works or is  completely impossible.

There was frost on my neighbours roof this morning and only +1 degrees. And I forgot my knitting so can't knit on the tube.  Oh well,  time for my lovely warm spats and my granny square cowl!